Måttligt överraskad jag blev igår när jag fick uppdrag av Roger (min chef) att fara och hjälpa någon med en cykel på storgatan. Inte tänkte jag mer på det utan for iväg, bland annat är det skönt att komma ur verkstaden lite. 

 

Kommer dit och träffar Maria och ordförande för baik. Redan då insåg jag att det inte var någon cykel jag skulle fixa. Vi började snacka lite om sponsorer, så kom in på den tankebanan. Vi gick in på Quality hotel, började tänka, men kom aldrig fram till något. Kliver in i rummet och ser en stor pokal och en check med mitt namn på. 

 

Kändes ju inte så trevligt med smutsiga händer och arbetskläder att ta imot priset och skaka hand. Är självklart tacksam och nöjd med att de valde att ge detta stipendium till mig. Visar att hårt slit till slut lönar sig, nu lutar det åt att hålla på med detta ett bra tag till.

För idrotten har gett mig så mycket, vänner, upplevelser, skratt, tårar, skador, framgång, vinster, förluster. Har kommit ur det starkare och lite bättre, för är byggd av alla 20 år och inte bara de 4 senaste. Det har ju en stor betydelse för hur mitt liv har blivit, för hade det blivit sandviken istället för Älvsbyn hade jag kanske inte varit där jag är idag. Hade ju kunnat varit någon annan stans, men till det bättre eller sämre kommer jag inte få veta. 

 

Tackar och bockar, ska göra mitt bästa för att nå fler mål i livet.